Öar

Jag är en sådan människa som verkligen trivs nere vid stranden.
Solen värmer och vinden fläktar vilket ger en behaglig värme och skulle jag bli varm finns havet att svalka sig i.
Det är så underbart att kasta sig i en våg eller ligga på rygg och flyta.
Uppe på stranden brukar jag ligga och filosofera eller titta på alla andra.
Alla handdukar är som små öar i sanden. Varje ö har sina problem och glädjeämnen.
Jag brukar fantisera om de olika personerna. Vissa är prinsessor, andra bönder eller VD.
Undrar i hur många fall jag träffar rätt? I vilket fall som helst är det en rolig sysselsättning.

 Om jag tröttnar på fantasierna kan jag alltid begrava barnen i sanden. ( :

Att så ett frö

Ett frö kan betyda ett helt nytt liv.
Inte enbart i växtriket utan även i våra liv. Det har säkert ofta hänt utan att vi ens har reflekterat över det.
Någon har sagt eller gjort något, vi har läst eller sett något som får fäste i huvudet.
Detta lilla frö leder sedan vidare till att vi tar ett steg som vi tidigare inte tänkt på.
Ibland blir fröet en vacker blomma på vår livsväg medan det ibland blir ett ogräs eller så får fröet aldrig tillräckligt med näring för att växa till sig.
Ibland gäller det att se över sina frön så att det inte blir för mycket ogräs och ge de frön som kan lysa upp vår väg lite mer näring.


(Min dotter satte förra sommaren en apelsinkärna i denna krukan och den har nu vuxit till sig till en liten apelsinplanta. )


Årets semesterminnen

är både positiva och negativa.

Vi har haft underbara dagar. Körde upp till Borås och gick på djurparken. Därefter tillbringade vi natten på hotell i Jönköping. På morgonen drog vi vidare till High Caparral. Solen stekte och det krävdes många liter vatten under dagen. När dagen var till ända satte vi oss i bilen för att dra hemåt men vid Lagan var vi trötta och valde att ta in på hotell för natten för att dagen därpå köra de sista milen hemåt.

När jag frågade barnen vad det bästa på semestern varit svarade lilltjejen utan att tveka; att sova på hotell. Hon hade tyckt att det var så mysigt att vi alla sov i samma rum.

Jag är så tacksam över att barnen har tyckt att semestern varit bra trots mig. Jag hade nämligen börjat äta Citalopram och fram till dagen vi åkte hade det gått ganska hyfsat. Rejäl huvudvärk och lite busig mage men fullt hanterbart, men dagen i Borås blev en katastrof. Jag var yr, illamående, total kaos i magen och det kändes som om jag kunde vikariera för lutande tornet i Pisa. Hela kroppens lägeskompass var ur spel, jag upplevde det som om jag lutade åt vänster och raglade hela tiden åt vänster. Jag fick verkligen se alla djurparkens toaletter, en del av dem flera gånger men djuren såg jag inte mycket av. Tur är att jag uppenbarligen lyckades hålla mig tillräckligt i bakgrunden för att barnen inte skulle förstå hur illa det var.
Är det så här man blir klarar jag mig utan tabletterna...


Semesterminnen

Under åren har det blivit åtskilliga minnen.
De flesta är roliga och minnesvärda men en del mindre roliga har det också blivit.

Ett år var vi på High Caparall. Barnen var inte så gamla, 2 resp 5 år.
En av attraktionerna på High Chaparall är att åka det gamla tåget. Under tågresan blir tåget överfallet av banditer som kommer in för att råna tåget. Jag valde att inte berätta detta för barnen när vi hoppade på tåget för att det skulle bli lite roligare.
In kom rånarna, de sköt med sina pistoler och bad att få titta i handväskorna. När rånaren kom fram till oss skojade jag med rånaren och vägrade lämna min väska. Rånaren skojade tillbaka med att säga till den andre rånaren "Skjut henne, hon ställer till besvär". Då kastar min son sig i mitt knä och storgråter. SKJUT INTE MIN MAMMA, skriker han så att det ekar över hela tåget. 
Då kände jag mig väldigt dum. Istället för att göra tågresan till ett roligt äventyr förvandlade jag det till ett skräckögonblick för min son, bara för att jag tvunget skulle skämta med rånarna. Jag förstod aldrig att min son inte förstått att hela rånet bara var en stor lek. Som tur var kom han snabbt över sin förskräckelse när vi väl förklarat att allt var på låtsas.
Ett roligt semesterminne blev det i alla fall....


RSS 2.0